Vi lyckades köra spinnaker hela vägen ner till Hoburgen och låg därmed riktigt bra till vid rundningen. Det hade vi emellertid ingen fördel av efter det sedvanliga bleket och omstarten vid Visby. Jag förstår inte varför den bojen måste ligga så nära land?

   En erfarenhet som sticker ut lite och som jag kan dela med mig av är timglas runt förstaget. Vi gjorde några surfar på 16 knop då hände det att spinnen inte längre fyllde och att vi lyckades snurra in den i förstaget. Thomas och Christer på Wild har berättat för mig att om man gippar storen så byter virveln runt förstaget riktning och att man därmed kan få spinnen att snurra ut igen. Vi fick anledning att testa detta några gånger och fick det även att fungera. Tack gubbar!

   Vid ett tillfälle lyckades vi broacha och samtidigt sätta ett rejält timglas stenhårt runt förstaget med massor av nylon i den övre delen. Det kändes som vi låg så flera minuter men det var det kanske inte. Hela storen i sjön, vatten i sittbrunn och en spinne som tryckte oss i sidled helt utan styrförmåga. Om vi hade släppt fallet hade nog båten rest sig tidigare men snabba beslut är inte alltid de bästa och det är lätt hänt att saker går sönder. Vi tittade på varandra och åkte ett tag i sidled tills vi fick en liten skjuts i rätt riktning av en våg och kunde få ner fören något. Styrfart igen och båten reste sig men fortfarande spinnen runt förstaget så klart. Snabb gipp av storen och så småningom snurrade spinnen upp sig och vi hade full fart igen! Tack igen gubbar!

   En annan erfarenhet som vi tar med oss är mastklättring. Helt plötsligt släppte det i toppen och spinnen stod rakt ut framför båten. Eftersom det blåste så mycket körde vi aldrig över den utan den stod helt enkelt rakt ut över vattnet. Jag har tidigare varit med om att fallet gått av men efter att vi bärgat spinnen kunde vi konstatera att det inte hade gått av utan att schacklet måste ha öppnat sig.

   Nu var frågan hur farligt det är att klättra i masten under rådande omständigheter. Vi var tre ombord och snackade igenom riskerna. Förberedde oss sen nogrannt och väl innan jag blev upphissad. Han som styrde med endast storen uppe försökte undvika att broacha och gippa och lyckades med det trots en hundrakiloskluns i toppen. Jag fick med mig fallet ner (och ett par smällar på vägen), skar bort schacklet och vi körde sen resten av resan med en pålstek istället.

   Jag är tacksam för att vi lyckades reda ut våra situationer och ödmjuk inför hur fort allt kan förändras från kontroll till kaos. Skönt även med en Linjett som inte välter så lätt!"